Då var ännu ett år snart slut, jisses säger jag bara, vad tiden går fort!
Jag minns när man var mindre så gick hela december alltid så fort. Man väntade ju på den där speciella dagen, årets roligaste dag. Alla klappar man fick. Man räknade ner dagarna och tyckte att allt gick så sakta. Nu rusar det bara förbi tycker jag.
I alla fall, bara några dagar kvar nu, och sen är det nytt år, igen. Ett nytt spännande fotoår får man hoppas!
Och som vanligt så bestämde vi femmor oss för att göra ett blogginlägg var där vi väljer ut vår egna favoritbild från året som gått. En bild vi tagit själva asså och som har det där lilla extra på något sätt. Något som jag tycker är lika svårt för varje år som går, och jag sitter alltid i sista sekund och försöker välja mellan några bilder. Är man våg och har beslutsångest så är detta inte enkelt 😉
Sen, så bestämde vi oss också för att välja ut årets sämsta bild. Det tycker jag blev riktigt svårt, för det blir ju så många såna. Sen så försöker jag slänga alla bilder jag inte vill ha kvar i papperskorgen, så att de inte ligger och tar en massa med plats. Så det fick bli en bild från min senaste fotorunda, som var igår. När jag och voffsingen vaknade på morgonen så hade det snöat rejält under natten. Vi gick ut med kameran för att fota snöiga bilder. Vi var ute i nästan sex timmar. Så det hann bli några bilder. Mest på Iso min lilla voffsing såklart 😉
När vi var på väg hem så var det mörkt, klockan var nästan 17. Men det är så fint när det är vitt ute, och alla juleljus lyser i fönster och träd. Jag ville fota alla fina ljus, men det är så svårt att fota, speciellt om man inte har ett stativ med sig.
Så såg jag en tomt där de hade gjort det så mysigt. Flera granar med belysning på, samt en vacker gammal lyktstolpe som lyste upp vägen mellan de ljusklädda träden. Stod där och tittade länge och ville fota detta på nåt sätt. Kunde se det framför mig. Hur bilden skulle se ut. De vackra granarna, ljuset från stolpen, vägen och den söta lilla stugan. Åh, så magisk bild.
Resultatet:
Skulle haft stativ, och då lägre Iso med 😉
När det kommer till den bästa bilden under året som gått. Ja, jag hade selekterat, och under en dag försökte jag bestämma mig för en bild utav sex st. Det var inte lätt, för de tilltalade mig på olika sätt.
Jag hade nästan bestämt mig för en bild för flera veckor sedan, hade gillat den bilden länge. Men, nu så, nu kändes det inte samma längre. Sånt ändrar sig ju hela tiden. Vad som tilltalar en för stunden.
I alla fall, satt och tittade igenom. Det behöver ju inte vara en bild som liksom är wow, tex magiskt ljus, vacker natur, fantastisk kvalitet. Utan en bild som liksom får en speciell plats i hjärtat just för att motivet är något som har en speciell plats i hjärtat. Och sen så kanske det är en extra frän bild med 🙂
Självklart, kunde ju inte välja något annat härligt motiv än min lilla monstervovve Iso 🙂 Hon gör sig bara för bra på bild. Och de senaste månaderna har jag i stort sätt nästan inte fotat något annat än henne, eftersom hon blitt kändis på Instagram 😉
Jag har många bra och roliga bilder på henne. Men, denna tycker jag ändå har det där lilla extra. Jag menar, titta bara på hennes uttryck. Hon var verkligen inte på fotohumör denna dag 😉 Det är såna där uttryck man inte fångar så ofta, och när man väl gör det så kan man inte låta bli att le. Känner man sig kanske lite nere så är det bara att titta på bilden, och le, eller skratta. Det gör jag när jag ser denna, den får mig att le 🙂
Och får en bild en att göra det, ja då har den något speciellt 😉
Kram Elin
Femmes in Focus 
