Såhär ser mitt liv ut just nu….

Kartonger
Ja….jag är mitt uppe i en flytt, med allt vad det innebär. Därav den totala bloggtystnaden från mig just nu. Vet nästan inte var jag har kameran längre. Och har jag den i handen dokumenterar den ”på nya stället”. Men bara några veckor till passerat, så kommer minsann både våren och Maria att vara igång igen.  Jag saknar  att ligga och vrida på makrogluggen och bara njuta. Faktum är att det första jag kollade efter på nya stället, var vart jag skulle kunna ligga och fota droppar – och jag har hittat stället – ett riktigt bra sådant! 🙂

Att flytta från ett hus där man bott sedan 1987 genererar många känslor. Vemod över att flytta från nåt som känts så himla bra – vi har verkligen stormtrivts i bästa huset ever – samtidigt är det dags för något nytt nu.
Så det är inte bara huset som rensats, det blir faktiskt en liten själslig rening på kuppen också! Nyttigt förstås, men det har faktiskt tröttat ut litegrann. Saker förknippade med glädje, men även med djup, djup sorg har fått se dagens ljus. Det är väl såhär livet ser ut för oss alla, men ibland blir man lite mer påmind om hur livet har varit.

En nystart är aldrig fel, och mitt/vårt liv känns så spännande just nu!

Så….jag kommer tillbaka och bloggar, om ett litet, litet tag…längtar ju! 🙂
/Maria

Det är lätt hänt att…

man fastnar med kameran vid en vattenskål på morgonen när man inte har så mycket att göra… Eller iaf är det lätt hänt för mig 🙂 Speciellt en morgon då man vaknar alldeles för tidigt och upptäcker att man har slut på kaffefilter… Uh!

Så då åkte vattenskålen, oljan och lite andra grejer fram….

016

024

043

083

089

106

124

145

169

Det blir lätt för många bilder men de är ju så kul och man hittar alltid nya motiv i en skål med vatten. 🙂

Tyvärr försvann ju inte abstinensen av kaffe… 🙂

// Mimmi

Full fart på isen

Nog för att det är skönt att det går mot våren men jag hinner ju inte med en enda soluppgång… Står och tittar på den varje morgon men har inte tiden att åka ut och fota. Men i lördag skulle jag ut, ja och va hände då….? Moln såklart…så de blev inget med det…

Har haft lite abstinens kan jag lova så när min man och hans vän skulle ut och köra lite bil på isen slängde jag med mig kameran för att fota lite.

Patrick 010

Patrick 036

Patrick 038

Patrick 047

Patrick 053

Patrick 054

Patrick 068

Patrick 081

Patrick 113

Tror nog att jag hade nästan, men bara nästan lika kul som ”gubbarna” i bilen under tiden jag stor och lekte med kameran och långa slutartider 🙂

// Mimmi

Ljuset återvänder,…

Det syns mycket tydligt nu,… 7 minuter  ljusar för varje dag.
Uppskattat absolut,….  men dessvärre är det ju länge kvar tills det vita kalla
täcket som ligger tungt ger vika, så jag tänkte bjuda på lite vårfärger.

_MG_4557

_MG_4559

_MG_4556

_MG_4563

_MG_4561

_MG_4584

Ha en fin Dag !
// Tess

En kvällstur på Kungsberget

Förra veckan fick jag en såndär kick efter att jag vart på träningen. De va fint ljus och snön hade fallit under dagen. Så jag stack hem och hämtade kameran för att ta lite kvälls/natt-bilder. Tänkte att man får passa på, då man inte vet hur länge snön tänker ligga kvar…

Parkerade bilen och tog mig en sväng med kameran på stan.

åmål 021

Plantaget i stan är ju fint upplyst men jag tror jag va ute lite för tidigt för att få till bilderna som jag ville. Så därför blev det inte så många därifrån. Men en iaf…
åmål 018

Gick förbi trappan upp till Kungsberget. Ha ha, där har man gått många många många ggr… upp och ner, upp och ner… 🙂
åmål 012

Ville gärna gå upp men insåg att denna vägen va inte bästa alternativet så jag fick gå runt. På vägen slängde jag upp kameran mot dessa träd.

åmål 035-2 åmål 036
Tyckte de blev liiiite läckra 😀 (klicka på dom för att förstora)

När jag väl kom till baksidan av Kungsberget så kom jag ju ihåg att jag är ju mörkrädd….. Kanske inte är så smart att gå upp själv i mörkret sen på kvällen… Men jag trotsade min rädsla 🙂 Och möttes av detta!

åmål 044

Det blev ett gött ljus från stan.

åmål 045

åmål 047

åmål 051
Åmåls kyrka ligger ju rätt högt och gjorde sig mycket bra på bild denna sena kväll 🙂

åmål 056

åmål 052

Det låg lite dis över stan men precis utanför sprack det upp och stjärnorna visade sig på vissa ställen.

åmål 055

åmål 065

åmål 071

åmål 074

Tanken var ju att jag skulle fota i stan men fastnade på Kungsberget en bra stund:-) Ångrar inte att jag trotsade min rädsla för mörker även fast jag hade lite högre puls än vanligt när jag gick upp…. 🙂

// Mimmi

Jodå, jag lever… och NU har jag fotat lite… :-)

Heeeej! 🙂
Det var längesen… såg nu att jag inte bloggat sen i december, så nu var det väl dags att lämna ett litet levnadstecken. Jag har haft totalstopp i inspirationen, har inte velat fota alls. De gånger jag försökt så har det inte blivit nåt särskilt.
Men så blev jag med ny mobil, vips så hade jag skaffat mig ett Instagramkonto, viket jag hade bestämt att nähä, jag skall minsann inte… men jodå. Då blev det ju lite småfotande med mobilen och känner nu att lusten liksom kommer smygande, sakta, sakta…
Idag på morgonen så var jag bara såååå tvungen att ge mig ut på prommis. Inte för att fota, utan bara för att andas. Hade behov av att gå fort, så jag stoppade hörlurarna i öronen och på med Bandit rock (vilket jag aldrig nästan har annars). Kameran fick jag med mig i farten..

_MG_9601jess

_MG_9604jess
Hade jag vetat vad som skulle hända om sisådär 10 steg så hade jag slitit ut lurarna… men nu visste jag inte det så… Rammsteins Du hast dundrar på… och så är det bara något som fladdrar till ungefär en meter framför mig… jag blev skiträdd och förvånad… en UGGLA… fann jag mig? NEJ och den flög så fort, när jag väl fick upp kameran så hade den satt sig i det stökiga buskaget till höger…
Jag skrattar, svär en liten ramsa och går vidare…
_MG_9608jess

_MG_9611jess

_MG_9612jessJag är så tacksam för att jag har detta så nära där jag bor… vad skulle jag göra utan havet?
_MG_9614jess

_MG_9617jess

_MG_9609jess
Sen knallar jag hem igen med ett Uggleleende på läpparna, kanske jag får se den fler gånger. Det lär bli hörlursfritt nästa gång. 😉
Här kommer två bilder till som jag faktiskt tagit under 2013…
Första… Holgapluppen såklart..
_MG_9510jess

Sen den sista för denna gången… ett projekt jag pysslar med när jag har lite lust…
_MG_9589jess

Det var lite från mig… och jag hoppas att jag snart har mer att visa! 🙂
God onsdag på er!

/Jessica

Varde ljus och det vart lampa….:-)

Lägger ju ut lite bilder på en annan blogg ibland…Årets första tema var ”vad du ser varje dag”. Buslätt egentligen, och skitsvårt när man väl börjar fundera lite. I alla fall, började se på mitt hem med lite andra ögon – inget dög förstås. Tills en lördag morgon när jag gick upp, och solen sken in rakt på vår kristallkrona. Prismorna blev helt underbara i skenet! Såååå….hopp upp på köksbordet och vips var man inne ett fotokoma!

Här kommer några bilder från tillfället, och jaaaaa…..lampan ÄR dammig…! 🙂

IMG_9355

IMG_9364

IMG_9369

IMG_9379-2

IMG_9385

IMG_9393

IMG_9399-2

IMG_9409

IMG_9435

IMG_9452

Ja…tänt var det här alltså! Tack för mig!

/Maria

Invigning av mitt Holga…

Jag har för ett tag sedan införskaffat mig en leksak- Ett Holga objektiv 🙂

Har ju tokgillat  Jessicas holgabilder och när jag och Maria var på Örnäs så kikade jag igenom hennes…. Ja, sen va det kört! Några klick bara så kom det hem på posten:-)

Så när jag vart ute de senaste har jag slängt med mig kameran med holgat på…

174

232

234

246

205

192

Tyckte väl de blev sådär…. Men när vi var och matade fåglar en dag, jag och mina söner så kom förälskelsen 🙂 Fåglar + Holga = Sant 🙂 (tycker jag då 😉 )

173

129

100

036

061

Visar inte mina favoritbilder här då jag håller på dom till något annat…..Men det kommer garanterat att komma fler då jag hamstar bröd för fulla muggar 🙂

// Mimmi

 

Ibland behöver man inte gå långt.

man har turen att motiven kommer på besök utanför sitt fönster.

_MG_4440 _MG_4443 _MG_4451

Koltrasten och talgoxen blev det denna gång,….

_MG_4470 _MG_4465 _MG_4473

Ha en skön Dag !!
Hoppas att solen skiner på Er.

// Tess

Bubble

Have you ever wondered what your purpose on earth is? Or, what you want your life to look like?
I’m pretty sure you have.IMG_0964 kopiafs

I do, all of the time.
Maybe even too much. I have always been interested in the way people think and work. What drives them forward, and why there always seems to be this path we all follow. Why our lives appear so scripted.

Questions like “am I living the life I want to live?” or “how can I live and love the way I want to?” constantly revolve me. Are we really ever ourselves, or the product of everyone else? Our language, our norms, our interpretations all stem from something else.

And it can be quite frustrating when you think about it.
Because all I want in life is freedom. The freedom to be who I am, to do what I do, to feel what I feel and love what I love. And I want to do all of this without the influence of anyone else.
Alone is strong
Alone is brave
Alone is power
And I can’t be the only one thinking like this, since injustice and ignorance is one of the largest reasons for conflict.20111127_0522 kopiawp

This is of course incredibly philosophical which is something I detest. I live for the clear cut. The obvious and real. I fear the gray zones.

But, we do what we do.
I am still me. This one person, who is unique. I live my life according to other people, in my own way.

We can never forget that we are all in this together. The great puzzle of life. And what we do with it is completely up to yourself.
It’s easy to be blinded by the stream of society. Media’s painted pictures, politicians decisions, gender roles and whatnot.

And we all seek happiness in the midst of it all.
We go to extreme lengths to find it.
And I say that there isn’t one way to get there. Not one, not two, but… You.
You are the only way to get there. When you start to live life according to yourself, accepting who you are, and that you’re part of something bigger, you will find something the is uniquely yours. It’s so person bound that when you find it, there won’t be words for it.20111127_0598 kopiawp

Real happiness can’t be spelled out with words. It’s a feeling you cannot speak of.
It’s a way of life you can share with others. An attitude. A mantra.

But remember: you will never “get there”. There isn’t a goal. It’s ever changing. So as you change, so will your happiness.

It isn’t the strongest ones who will survive. It’s the ones that are the most adaptable to change.
Text: Fredric Andersson

 

Jag tycker det är på tiden att ni får veta lite mer om Fredric. Så jag bad honom göra en liten presentation om sig själv, såhär skriver han:

Hej där. Fredric Andersson heter jag. Och ja, redan här är ju något lite fel. Det skriker inte så mycket femme om namnet Fredric. Men! Som några av er kanske sett då har jag redan varit med på ett litet hörn i bloggen. Ännu en gång är något lite fel. Jag har ju faktiskt inte varit med och fotograferat. Men! Jag skriver istället. Och jag skriver mycket.Även om foto är en passion i mitt liv så har det skrivna ordet varit mitt kreativa flöde de senaste året.

Och jag ser all sorts kreativitet som en form av text. Faktum är, att allt som kan avkodas på ett eller annat vis är en text. Det skriva ordet är bara en typ av text.I somras satt jag och Maria och fikade på Strandkaffét i Åmål. Solen sken lika blekt som den brukar på sensommaren. Det fanns ett vemod i luften. Jag skulle nämligen lämna det liv jag känt till under de senaste åren bakom mig för att bege mig söder ut. Kalmar och Linnéuniversitetet väntade på min närvaro. Jag hade sagt adjö till Karlstad, Åmål och vännerna. Packad, klar… och livrädd. Så jag och Maria passade på att slå oss ner för en fika. Och vilken fika det blev! För det var under denna fika vårt briljanta samarbete skapades.Minuterna bara sprang förbi när vi diskuterade allt, inget och lite till.Jag gick ifrån Strand med ett leende på läpparna och ett pirr i magen.För min passion är att skriva. Marias är att fota. Så varför inte slå två kloka huvuden ihop och skapa något nytt, och samtidigt utvecklas?

Som ni kanske även märkt skriver jag mina texter på Engelska. Varför? För att rikedomen och friheten i Engelskan är för mig tilltalande på ett helt annat sätt än Svenskan. Att skriva är en flykt från vardagen. Att skriva på Engelska är en flykt från verkligheten.

I dagsläget befinner jag mig fortfarande i Kalmar och lever det studentikosa livet till fullo. Och även om studierna tar upp en stor del av min tid ger jag mig tid till att fundera, bejaka och skriva. Maria berikar mina texter med visuell konst, och vice versa. Jag hoppas innerligt att ni har överseende för mina kromosala avvikelser, och att mina texter förnöjer.
/Fredric
…som ser ut såhär:

mail